En intressant och enkel skrift om skönhet, nytta, och hälsa. Författaren argumenterar för att friskhet uppfattas som skönhet, och att det reageras på En intressant och enkel skrift om skönhet, nytta, och hälsa. Författaren argumenterar för att friskhet uppfattas som skönhet, och att det reageras på om det finns begär efter det. Han argumenterar också för att civilisation - förmågan att träna rätt nivå av reaktioner på saker - är en följd av tvång att samarbeta. Ehrensvärd föregriper mycket av vad som blir standardtankar senare, vilket gör honom intressant som föregångstänkare, men inte självklart som något annat. Naturligtvis är det roligt att kunna hitta en svensk humanistisk tänkare som faktiskt kommer med något som är värt att ha, men trots detta får man medge att det kanske inte finns anledning att göra allt för stor affär av hans bidrag....more
En antalogi med vad författaren anser är de mest storslagna idéerna uttryckta i svenskan.
Inte speciellt mycket annat än vad som väntats: Valaskvädet En antalogi med vad författaren anser är de mest storslagna idéerna uttryckta i svenskan.
Inte speciellt mycket annat än vad som väntats: Valaskvädet är häftigt. Swedenborgs säregna religion är mer resonabel i denna tolkning än i original, eller än i de flesta andra läsningar: kontentan i denna verkar vara den större enheten i världen. Detta är vad som återkommer i Ehrenswärds lära om skönhet också. Just Ehrenswärd var ny för mig - jag kommer att försöka läsa mer av honom. Därtill hänvisas till en Thorhild, som jag antar kommer i en kommande volym.
Definitivt läsvärd om man har något slags intresse av Svensk kulturhistoria, och än mer om man tycker om lyrik och (eller) filosofi....more
En mycket spännande text kring hur estetiska värden hänger ihop med samhällsekonomiska, med fokus på faran med förslitning. Texten hanterar också sådaEn mycket spännande text kring hur estetiska värden hänger ihop med samhällsekonomiska, med fokus på faran med förslitning. Texten hanterar också sådant som lönebildning.
En översikt av vad mänsklighet är enligt Scheler, genom det han kallar ande. Han redogör för begreppets olika kontexter, och kontrasterar det mot inteEn översikt av vad mänsklighet är enligt Scheler, genom det han kallar ande. Han redogör för begreppets olika kontexter, och kontrasterar det mot intellekt och instinkt, det senare genom psykologiska glasögon. Därefter förklarar han de religionsfilosofiska implikationerna, och lanserar sin egen teori kring vad ande är. Tyvärr övertygar texten inte. ...more
Detta är första gången jag läst du Maistre i original och mer än ensidesutdrag. Jag får konstatera att denna essä inte innehåller speciellt mycket merDetta är första gången jag läst du Maistre i original och mer än ensidesutdrag. Jag får konstatera att denna essä inte innehåller speciellt mycket mer än det ensidesutdrag jag läste, så det var väl valt. Det som sägs i essän är att vi inte väljer våra lagar (konstitutioner/samhällsnormer), utan att lagen föregår den civilisation som byggs kring den. Lagen i sig, vad gäller det viktiga, är outsäglig, eftersom den vid utsägandet skulle bli föremål för tolkningar och därmed missbruk. Lagen är dessutom personlig, en laggivares preferens. Dessa två teser föregår båda du Maistre, men vad jag vet är han den som sammanför dem. Väldigt läsvärd bok. ...more
Denna var egentligen något jag hade tänkt att läsa senare, men Heidegger hänvisade till den på ett sätt som tvingade mig att tidigarelägga. Boken som Denna var egentligen något jag hade tänkt att läsa senare, men Heidegger hänvisade till den på ett sätt som tvingade mig att tidigarelägga. Boken som sådan är vansinnig, men väldigt behjälplig för att förstå Hegels sätt att tänka, och faktiskt användbar för att förstå barn och utveckling.
Hegel börjar med att konstatera att formell logik inte har speciellt mycket att göra med tänkande, och att den kvalitativt är helt beroende av vilka frågor som ställs, och vilken data som används för att besvara frågorna. Från detta försöker han istället formulera en psykologisk logik, vilket i princip blir en tankestruktur för det blivande eller fallande: vilka motsatser används, och hur "upphävandet" av dem mellan sig förändras. Rent utvecklingsteoretiskt är det briljant, men tillsammans med Hegels bild av att vi tillskriver omvärlden dess egenskaper och lever i ett naturligt kaos, förklarar den också varför Hegel kommer till de mörka slutsatser han gör....more
Jag älskar fortfarande inte Fichte, men denna bok var befriande fri från argumentationshopp. Min bild är fortfarande att Fichtes utgångspunkt är extreJag älskar fortfarande inte Fichte, men denna bok var befriande fri från argumentationshopp. Min bild är fortfarande att Fichtes utgångspunkt är extremt märklig, men accepteras den så är det möjligt att följa resten. Resultatet av Fichtes försök att förklara de politiska konsekvenserna av sin filosofi blir en oerhört auktoritär form av liberalism, som i den tredje avdelningen, statsrätten, är ganska motbjudande. ...more
Burkes genomgång av känslornas natur, och främst då genomgången av skillnaden mellan det vackra och det imponerande, är en klassiker av en anledning. Burkes genomgång av känslornas natur, och främst då genomgången av skillnaden mellan det vackra och det imponerande, är en klassiker av en anledning. Det är inte en bok som innehåller tankar som vi själva inte haft, men den är klargörande på ett sätt som är rätt behändigt. I princip är argumentet att det vackra är saker som vi upplever som ömtåliga, medan det imponerande är sådant vi vet att vi i en annan kontext hade varit rädda för. Ovanstående är en reduktionistisk genomgång, men lika fullt. ...more
Jag läste denna som tonåring och var inte imponerad- jag har nu läst den som 36-åring och är det fortfarande inte. Boken innehåller en intressant förkJag läste denna som tonåring och var inte imponerad- jag har nu läst den som 36-åring och är det fortfarande inte. Boken innehåller en intressant förklaring av Humes perceptionside men det är inte något som man inte kan ta in genom en ”very short introduction”. ...more
Nietzsches kristendomskritik är spännande för att den tar sin utgångspunkt i viljan till liv, vilken Nietzsche identifierar med viljan till skapelse -Nietzsches kristendomskritik är spännande för att den tar sin utgångspunkt i viljan till liv, vilken Nietzsche identifierar med viljan till skapelse - dvs. till makt. Förmågan att påverka sin värld och själverkännandet att göra det. Nietzsches kritik av Kristendomen handlar till stora delar om att han menar att den går ifrån det som står i grunderna till det - han citerar bokstavligt talat evangelierna om friheten från skuld som det glada budskapet, vilket - även om det känns avigt - är en av de traditioner som faktiskt fanns. Samtidigt hävdar han att den, genom att gå till förmänskligande av fiender och svårigheter, pacificerar. Det är inte en speciellt djup bok - det mesta är ett upprepande av Emerson - men likväl är jag glad att ha läst den. ...more
Detta är i princip en lång beskrivning som påstår att vi inte kan hitta ett logiskt skäl att lita på empiriska data. Om jag förstår Schopenhauer rätt,Detta är i princip en lång beskrivning som påstår att vi inte kan hitta ett logiskt skäl att lita på empiriska data. Om jag förstår Schopenhauer rätt, och det är jag verkligen inte säker på, menar han att logiska demonstrationer visserligen är sanna, men att allt som fyller dem bara är empiri, dvs osäkerheter, vars sanning bara vilar på tidigare osäkerheter. Detta är iofs sant, men förnekar själva grundpoängen med kunskap, och det är kanske S:s poäng. Om vi kopplar detta till idén om viljan till liv, så blir tilliten till världen en radikal förtroendeakt, och ett bejakande, i Nietzsches mening (Och Nietzsche idoliserade Schopenhauer). Problemet är att det är inkrökt skitsnack, som övervärderar det medvetna i förhållande till livet som sådant. Schopenhauers argument postulerar att viljan till liv är ett val, snarare än en drift, och det är orimligt. Livsvilja finns i låga intelligensformer. När nu Schopenhauer citerar antik filosof efter antik filosof, kanske det är rimligt att komma ihåg att hela traditionen från Herakleitos och Anaximander ser livsvilja som det som skiljer det levande från allt annat. Jag är inte imponerad. Sedan är det möjligt att jag har missförstått något eller allt, och eftersom texten är så tät, skulle det innebära att samtliga påståenden i denna text är potentiellt felaktiga....more
Även denna bok höll omläsning. Kants moralens metafysik hanterar först moral såsom vi förstår dem, och därefter hans syn på staters rätt och plikt ochÄven denna bok höll omläsning. Kants moralens metafysik hanterar först moral såsom vi förstår dem, och därefter hans syn på staters rätt och plikt och medborgares d:o, i freds och krigstid. Just denna version avslutades med två intressanta appendix, inklusive en där Kant konstaterar att precis som det bara kan finnas en kemi och en moral, så kan det bara finnas en korrekt filosofi. Jag tycker nog att det är så tydligt det kan bli kring hur man skall förstå Kants syn på uppfattning. ...more
Denna har mer karaktär av dagbok, att göra upp med de delar av Nietzsches intellektuella arv som han känt att han vuxit ur. Precis som de flesta sådanDenna har mer karaktär av dagbok, att göra upp med de delar av Nietzsches intellektuella arv som han känt att han vuxit ur. Precis som de flesta sådana skrifter är den inte speciellt läsvärd....more
Loading...
